Om FÖRFATTAREN
Anne-Marie Schjetlein debuterade 2014 med Döden kvittar det lika och har sedan dess släppt sex böcker i serien på Bokfabriken. 2024 kom hennes senaste verk, Skytten, ut på förlaget Forum.
Med en bakgrund som sjuksköterska och magister i omvårdnad, har Anne-Marie arbetat inom operationssjukvård och har en djup förståelse för den komplexa och intensiva miljö som sjukhus utgör. Detta ger hennes spänningsromaner en unik och realistisk kuliss, där livets extrema kontraster mellan hopp och förtvivlan skildras med stor känsla.
I sina böcker belyser Anne-Marie bland annat hur en svår barndom formar en människas liv och väver också in teman som dolda familjehemligheter och den smärtsamma insikten att vi inte alltid känner de vi står närmast.
Med norska föräldrar och en uppväxt i Tromsö, har Anne-Marie bott på flera platser i Sverige, från Småland till Norrbotten, och sedan 2016 är hon bosatt i Stockholm.
ORD FRÅN FÖRFATTAREN
Om mina drömmar i livet.
Först handlade det om att skriva, att hitta den där berömda egentiden. Mitt ibland studier, arbete och småbarn. Drömmen om att få skrivtid låg alltid nära, som ett behov. Lika viktigt som att äta och sova. Kanske blev jag duktigare på att ta mig tid eller så var det tvunget att skriva ibland, för att överleva.
Sedan växte drömmen, tänk att skriva en bok. Tanken var skrämmande, så många ord. Ord och meningar och dessutom en handling, en historia som tål att berättas och som någon vill läsa. Hur gör man det? Eftersom jag är en noggrann person sökte jag svaret och gick skrivarkurser för att lära mig mer. Det kan jag rekommendera, inte bara för hantverkets skull men också för att träffa likasinnade.
En dröm föder nästa och allteftersom texten växte smög längtan fram efter att få boken utgiven. I dag kan jag nästan skämmas över min naivitet över att tro att texten var färdig. Men jag skickade glatt in den till olika förlag. Självklart mottog jag refuseringar, jag har inte ens räknat dem. Det var nedslående men jag gav inte upp. I några av svaren fanns hopp, förlagen såg potential. Det var tur att jag inte förstod hur många omskrivningar som krävdes innan jag stod på releasedagen och smekte min debutromans bokrygg. Glädjen och stoltheten visste inga gränser och är jämförbar med en förlossning, trots att det låter som en klyscha.
Jag skriver vidare och lever min författardröm. Varvar skrivandet, med turnéer runt om i landet där jag möter läsare i bokhandeln, på bibliotek, på olika litteratur-och författarevent eller bokcirklar mm.
Flera av drömmarna är uppfyllda, men de är som maskrosor som förökar sig. Det dyker hela tiden upp nya. Tack och lov för drömmar, de ger mer än de tar. Den största drömmen är nog ändå att människor vill läsa mina böcker och blir berörda av mina berättelser. Det ger energi att sträva framåt.
Jag hoppas att jag kan inspirera dig till att ge dig själv tillåtelsen att drömma och möjligheten att följa dina drömmar.
Lev livet väl!
